Välbefinnande och hälsa

Alla Helsingforsbor – unga, äldre och personer med funktionshinder – ska ha möjlighet att leva ett upplevelserikt och bra liv och få det stöd och de tjänster som behövs för detta i alla livsskeden.
SDG 2: Ingen hunger
SDG 3: Hälsa och välbefinnande
SDG 10: minskad ojämlighet

Främjande av välfärd och hälsa är gemensamt stöd och gemensam verksamhet som inbegriper alla aktörer och som grundar sig på hållbar utveckling, stärker olika befolkningsgruppers resurser och hjälper till att åtgärda levnadsförhållanden och andra strukturella brister samt stödja allas jämlika möjligheter att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande. Detta arbete styrs av Helsingfors välfärdsplan med tyngdpunkter som fastställs varje fullmäktigeperiod.

Väldfärdsplanens perspektiv på främjande av hälsa och välfärd är mycket brett och anknyter i synnerhet till SDG-målen 3 (god hälsa och välbefinnande), 2 (ingen hunger) och 10 (minskad ojämlikhet), men även till många andra mål. Även kulturell välfärd har lyfts fram som en del av främjande av välbefinnande och hälsa.

Den egna hälsan påverkar resurserna

Alla Helsingforsbor – unga, äldre och personer med funktionshinder – ska ha möjlighet att leva ett upplevelserikt och bra liv och få det stöd och de tjänster som behövs för detta i alla livsskeden. Genom att främja välfärd och hälsa kan stadsbornas liv i påverkas positivt och den upplevda välfärden, livskvaliteten och hälsan förbättras. Även vardagsomgivningarna stöder ett bra och aktivt liv.

Upplevelsen av den egna hälsan och välfärden påverkar individens resurser och återspeglas i bland annat livskvaliteten, de sociala relationerna, den samhälleliga aktiviteten och vardagslivet. Till exempel bedömde endast 17 procent av de stadsbor som upplevde ensamhet att deras livskvalitet i genomsnitt var bra. Samma koppling syns i upplevelsen av lycka, då endast nio procent av dem som kände sig ensamma upplevde lycka, medan över hälften av dem som inte kände sig ensamma hade upplevt känslor av lycka under den senaste månaden.

Övervikt och mentalt välbefinnande utgör utmaningar

Levnadsvanorna har stor inverkan på hälsan och välbefinnandet. Utöver för lite motion har även övervikt, rökning och alkoholmissbruk en koppling till sjukdomar och försämrad arbetsförmåga. Upplevd utkomst har en koppling till motion: unga som upplever att familjens ekonomiska situation är mycket bra och Helsingforsbor som upplever att de ganska lätt eller lätt kan täcka sina utgifter motionerar mer än övriga befolkningsgrupper.

Övervikt är ett stort folkhälsoproblem. Vikten hos barn, unga och personer i arbetsför ålder ökar enligt befintlig statistik. Övervikt är en riskfaktor bakom olika folkhälsosjukdomar.  Åtgärder i anslutning till främjande av välbefinnande och hälsa, såsom arbeten i anslutning till viktkontroll, mun- och tandvård, skolornas matjuryverksamhet eller verksamhetsmodellen rådgivningsbyrån i daghemmet, har delvis avbrutits under våren 2020 på grund av coronapandemin.

Under fullmäktigeperioden har man dock lagt grunden till och testat goda praxis, vars implementering och bedömning kan fortsätta. Helsingforsbornas mentala välbefinnande var enligt befolkningsundersökningen redan före coronapandemin på en sämre nivå än i hela landet eller andra delar av huvudstadsregionen.  Även perspektiven på positiv psykisk hälsa genom att stärka resurserna i den nya strategin för psykisk hälsa borde synliggöras mer.

Diagram. Barn i Helsingfors upplever mer ensamhet än barn i huvudstadsregionen eller i hela landet. Helsingforsbarn upplever mer humörsvängningar än i hela landet, men mindre än i huvudstadsregionen. Ungdomar i Helsingfors upplever mer ångest, depressionssymtom och ensamhet än ungdomar i hela landet eller i huvudstadsregionen. Vuxna i Helsingfors upplever med psykisk belastning än i hela landet eller i huvudstadsregionen. Vuxna i Helsingfors upplever mindre ensamhet än i hela landet, men mer än i huvudstadsregionen. Äldre i Helsingfors upplever mindre psykisk belastning och ensamhet än i hela landet, men mer än i huvudstadsregionen.
Helsingforsbornas psykiska välbefinnande är i sämre skick än i hela landet eller annanstans i huvudstadsregionen

Lättåtkomliga närliggande naturobjekt

Tillgången till stadsmiljön och till exempel grönområden är en viktig faktor i främjandet av stadsbornas välbefinnande. Närheten till grönområden främjar motion och därmed både välbefinnandet och hälsan.

Ett miljöplaneringsverktyg för att mäta tillgången till grönområden och deras användningstryck har utarbetats under fullmäktigeperioden. Med verktyget kan man bedöma parkernas tillräcklighet i samband med planeringen av markanvändningen samt behovet av parkupprustningar och förbättring av slitagehållbarheten.

Ur perspektivet för jämlikhet borde man trygga närliggande naturobjekt så att de är lättillgängliga för alla invånare. Mer utsatta grupper, såsom äldre, personer med rörelsehinder eller låginkomsttagare, har svårare att ta sig till naturskyddsområden som ligger längre bort. 

Barnets rättigheter och välbefinnande främjas inom alla sektorer i Helsingfors och i samarbete med organisationer och andra aktörer. I februari 2021 valdes Helsingfors med till Unicefs modell Barnvänlig kommun.

Modellen är ett verktyg som hjälper kommunen att fatta barnvänliga beslut inom såväl kommunalförvaltningen som tjänsterna i barnens vardag. Modellen hjälper kommunerna att säkerställa att särskilt de mest utsatta barnens rättigheter uppfylls.

Välbefinnande och hälsotillstånd per åldersgrupp

Barn och unga

Trots att det under de senaste åren har utvecklats många förebyggande tjänster i ett tidigt skede, mentalvårdstjänsterna och servicekedjorna har förbättrats och hobbyverksamheten har främjats, finns oro för ökad ensamhet och affektlabilitet hos unga, ökad övervikt och för lite motion hos barn, ökat cannabisbruk och lättillgängliga droger bland unga samt regionala skillnader i hobbyverksamheten och motionsvanorna.

I arbetet för att främja välbefinnande och hälsa och förebygga marginalisering är det viktigt att möjliggöra upplevelser av delaktighet, erbjuda aktiviteter och hobbyer, säkerställa ett bra lärande och trygga uppväxt- och lärmiljöer samt främja vardagsmotionen bland barn och unga. Alla dessa åtgärder främjar positiva upplevelser av mentalt välbefinnande.

Informationsgrafik. 3,8 procent av lågstadieeleverna känner sig ensamma (0,6 %-enheter fler än år 2017) och 11,9 procent av högstadieeleverna (1 %-enheter fler än år 2019).  1 procent av lågstadieeleverna upplever att de inte har några bra kompisar (0,1 %-enheter fler än år 2017) och 10,3 procent av högstadieeleverna upplever att de inte har någon vän (1,1 %-enheter fler än år 2017).  7,7 procent av lågstadieeleverna blir mobbade varje vecka (0,3 %-enheter färre än år 2017) och 5,2 procent av högstadieeleverna (0,3 %-enheter färre än år 2017). 16 procent av lågstadieeleverna har upplevt humörsvängningar under de två senaste veckorna (2,4 %-enheter fler än år 2017).  15,7 procent av högstadieeleverna har upplevt måttlig eller svår ångest under de två senaste veckorna (2 %-enheter fler än år 2017).

Vuxna

Merparten av den vuxna befolkningen upplever att deras livskvalitet och hälsa är bra och att de är lyckliga, men ändå förekommer skillnader i upplevelserna av livskvalitet, hälsa och lycka beroende på den upplevda utkomsten. Dessa skillnader kan i sin tur återspeglas i skillnader i olika befolkningsgruppers levnadsvanor, mentala välbefinnande eller sjukdomar.

I främjandet av välbefinnande och hälsa är det centralt att beakta en välmående stad vad gäller livskvalitet och hälsa, men samtidigt betona ytterligheterna i välbefinnandet.

Åldre

Under denna fullmäktigeperiod har vi tagit flera steg i utvecklingen av kommunikationen riktad till äldre samt i de digitala stödtjänsterna. Ändå har inte alla äldre lika möjligheter att använda elektroniska tjänster. Det finns även förbättringsbehov inom de äldres sunda levnadsvanor och det behövs stadsgemensamma åtgärder för att främja äldres vardagsmotion och funktionsförmåga.

Diagram. 11,5 procent av äldre personer i Helsingfors har bra levnadsvanor, det vill säga de äter frukt och grönsaker enligt rekommendationerna, utövar lätt motion eller konditionsträning flera gånger i veckan och sover alltid tillräckligt. 34,7 procent av de äldre har två tredjedelar av sina levnadsvanor i bra skick, hos 36,9 procent är en tredjedel av levnadsvanorna i bra skick och 16,9 procent har inga bra levnadsvanor.
Äldres levnadsvanor kan förbättras. Andel i granskningen som äter frukt och grönsaker enligt rekommendationerna, utövar lätt motion eller konditionsträning flera gånger i veckan och alltid sover tillräckligt.

Låt vardagen aktivera dig

Helsingfors har startat ett rörlighetsprogram för att minska på stillasittandet och få stadsborna att röra på sig mera. Vardagsmotion skall vara lätt och lockande i Helsingfors. Också lite motion hjälper dig att må bra!

Läs mer

Helsingfors har satsat särskilt mycket på motion

Huvudtyngdpunkten i främjandet av välbefinnande och hälsa har under den nuvarande strategiperioden varit främjande av vardagsmotion, vilket har genomförts via motionsprogrammet. Målet med stadsstrategins motionsprogram är att öka vardagsmotionen bland Helsingforsbor i alla åldrar och stadens anställda, minska stillasittandet och minska andelen som inte idkar vardagsmotion.

Resultat från motionsprogrammet

Småbarn

  • I Helsingfors plan för småbarnspedagogiken har man fastställt innehåll gällande motion.
  • Nästan alla enheter för småbarnspedagogiken har anslutit sig till det nationella programmet Småbarnspedagogiken i rörelse.
  • Vid lekparksenheterna har planer för rörelse utarbetats.
  • Personalen inom småbarnspedagogiken har utbildats och cyklar har anskaffats till lekparkerna.
  • Urlus-stiftelsen donerade 50 000 euro till stadens daghem för anskaffning av redskap som främjar rörelse.
  • Kommunikationskampanjen Låt vardagen aktivera barnet genomfördes för vårdnadshavare till småbarn i samarbete med rådgivningsbyråerna, lekparkerna, daghemmen, hemtjänsten för barnfamiljer samt kultur- och fritidssektorn.
  • Motionstjänsternas koncept Perhehulinat (Familjetumult) utvidgades till åtta områden under 2020.

Barn i skolåldern och studerande

  • Åren 2019─2020 har förhållandena för rörelse på tio skolgårdar förbättrats med ett separat anslag.
  • Individuell rådgivning med låg tröskel för eleverna i årskurs 7–9 utvidgades till över 20 grundskolor.
  • Helsingfors har inlett ett samarbete med nätverket The Partnership for Healthy Cities för att aktivera eleverna på skolvägen.
  • Kampanjen Låt vardagen aktivera dig och aktiva föräldramöten genomfördes under hösten 2020.
  • Det digitala Hobbypasset har tagits i bruk för eleverna i årskurs 7–9.
  • Från och med höstterminen 2019 har alla skolor i Helsingfors en gemensam hobbytid på onsdagar.
  • Verksamhetsmodellen Studier i rörelse har utvidgats till Helsingfors alla gymnasieskolor och campusen vid Stadin ammattiopisto.

Stadens personal

  • Ett pausgympaprogram har installerats på alla anställdas datorer.
  • Möjligheten att använda stadscyklarna är nu en personalförmån.
  • Företagshälsovården och motionstjänsterna har genom samarbete utvecklat en modell för motionscoachning, där arbetstagaren får av yrkesutbildade inom idrott personligt stöd i att ändra sin livsstil.
  • År 2020 lanserades den nya tävlingen Den aktivaste arbetsplatsen, som aktiverade över 1 600 anställda.
  • Sommaren 2020 genomfördes för första gången en innovationsutmaning för företagen, där man sökte nya lösningar för att öka aktiviteten bland personalen.

Äldre människor

  • Över 70 procent av hemvårdsklienterna har tagit i bruk motionsavtalet. Användningen av avtalet utvidgas under 2021 till alla tjänster på sjukhus samt inom rehabilitering och vård och omsorg.
  • Under coronatiden har man satsat på att aktivera de äldre med hjälp av Yles och Helsingfors stads gemensamma Gympastund.
  • Ett innovationsprogram för att aktivera de äldre har genomförts i samarbete med universitetet Harvard och stiftelsen Bloomberg Philantrophies.
  • År 2021 lyftes äldre personers rörlighet fram som ett av stadens gemensamma mål för att främja välbefinnandet och hälsan.

Framgångar

  • Merparten av Helsingforsborna upplever att deras livskvalitet är bra och att de är lyckliga. 
  • Mentalvårdstjänster med låg tröskel har öppnats i Kvarnbäcken och Fiskehamnen och servicekedjorna för barn och unga har beskrivits.
  • Under åtgärdsprogrammet Sutjakka Stadi för förebyggande och vård av fetma (2015–2020) har många åtgärder vidtagits för att förebygga fetma bland annat vid rådgivningsbyråerna och i skolorna.
  • Motionsavtalet innebär systematiskt stöd av äldres fysiska aktivitet i vardagen inom ramen för hemvårdens besök. 73 procent av hemvårdsklienterna har ingått ett motionsavtal.
  • På Idrottsgalan belönades Helsingfors som både Finlands aktivaste kommun och Finlands aktivaste arbetsplats. 
  • Förståelsen för vikten av vardagsmotion har ökat. Via kampanjer, evenemang, webbplatser och material har man nått hundratusentals Helsingforsbor.

Utvecklingsobjekt

  • Det förekommer skillnader i livskvaliteten, hälsan och lyckan beroende på den upplevda utkomsten. 
  • Helsingforsbornas mentala välbefinnande är svagare jämfört med hela landet i genomsnitt. Antalet barnskyddsanmälningar på grund av mental hälsa eller missbruk har ökat. 
  • Trots ett flertal åtgärder har övervikt och fetma inte minskat i Helsingfors under åtgärdsprogrammet, utan vikten hos barn, unga och personer i arbetsför ålder ökar. Övervikt är ett stort folkhälsoproblem.
  • Det finns stora skillnader i hälsotillståndet och motionsaktiviteterna mellan basdistrikten. Skillnaderna har ökat. 
  • Coronan har minskat aktiviteten som fås från vardagsrutinerna och fritidsintressena och många aktiviteter har skjutits fram. Skolbarnens uthållighetskondition har försämrats.
  • Olika projekt, försök och goda praxis genomförs, men det är svårt att förankra dem. Integreringen av motion i sektorernas grundläggande verksamhet har ännu inte slutförts och sker slumpmässigt.