Strategiperioden 2017–2021

I tryggandet av en hållbar tillväxt under strategiperioden har det skett positiva och målenliga framsteg i utvecklingen av stadsstrukturen och boendet. Utvecklingsobjekt är utveckling av livskraften i centrumet och bostadsområdena samt de större helheterna i programmet för utsläppsreduktion.

I tryggandet av en hållbar tillväxt under strategiperioden har det skett positiva och målenliga framsteg i utvecklingen av stadsstrukturen och boendet. Utvecklingsobjekt är utveckling av livskraften i centrumet och bostadsområdena samt de större helheterna i programmet för utsläppsreduktion.

Inom tjänsterna som förnyas har det skett framsteg i basservicens kundorientering. Exempel på detta är lärstigen inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen som ordnas som närservice, tjänster för äldre som stöder boende hemma samt främjande av motion.

Även digitaliseringen har utvecklats allt snabbare. Utmaningar har varit de ökade välfärdsskillnaderna samt coronapandemins inverkan på välbefinnandet och serviceunderskottet. Inom ansvarsfull hushållning framskred fullmäktigeperiodens början enligt planen med undantag av produktivitetsmålet. Coronakrisens inverkan på situationen förändrar möjligheterna att lyckas med de ekonomiska målen och lånestocken växer.

Målen för strategiperioden 2017-2021 har kopplats till teman för att säkra hållbar tillväxt, utveckla tjänster och ansvarsfull ekonomisk förvaltning
I Helsingfors rapport för hållbar utveckling 2019 konstaterades att målen för Helsingfors stadsstrategi 2017–2021 är kopplade till många SDG-mål.

Hållbar utveckling främjades genom spetsprojekt

Under strategiperioden har temana för hållbar utveckling främjats förutom genom utveckling av basverksamheten även genom i synnerhet strategiska spetsprojekt. Sju spetsprojekt har varit igång under strategiperioden: Ledningsstrukturen för främjande av välbefinnande och hälsa, Mukana-programmet, motionsprogrammet, havsstrategiprojektet, markpolitikprojektet, lokalstrategiprojektet samt projektet för fotgängarcentrum och underjordisk matargata.

De mest betydande framgångarna i spetsprojekten har varit att de stadsgemensamma aktiviteterna i främjandet av det marina, motion, välbefinnande och hälsa samt i förebyggandet av barns och ungas marginalisering har ökat och förstärkts. Vikten av klimatpolitiken har lyfts fram på stadsnivå via genomförandet av programmet Kolneutralt Helsingfors 2035 och man har kunnat rikta blicken mot stora utsläppsminskningar.

Under strategiperioden lärde vi oss att det vore bra att rikta fokus på färre och effektivare åtgärder i projekten. Även resursfördelningen och planeringen av utvalda strategiska åtgärder samt samordningen av projekten måste beaktas tillräckligt redan i ett tidigt skede när man beslutar om dem.

Även SDG-målen och hållbarhetsperspektivet borde kopplas mer övergripande till strategin och verksamhetsplaneringen. Även om SDG-målens roll som en helhet knappast har förändrats eller ökat under strategiperioden, kan man se att SDG-referensramen har fått ökad betydelse i enskilda program och initiativ och många program och vägkartor som uppstått under strategiperioden har tydligare hänvisningar till hållbar utveckling.