Sammanfattning av rapporten om hållbar utveckling

Globalt sett ligger Helsingfors på en rätt god nivå visavi hållbar utveckling och vi är på god väg att verkställa många av FN:s SDG-mål. Detta innebär dock inte att vi inte skulle ha något kvar att göra för att uppnå SDG-målen.

Helsingfors har inte direkt integrerat referensramen för SDG-målen till grund för verksamheten eller ledningen, fastän hållbarheten där syns väl visavi olika delområden och Helsingfors har olika delprogram för främjande av hållbarhet. En vidare granskning av hållbarhet och nyttjande av SDG-referensramen kunde stödja främjande av genomgående hållbarhet i organisationen och mellan olika program.

Det vore även nyttigt att starkare identifiera synergier och effekten mellan olika målsättningar, till exempel hur klimatåtgärder och energieffektivitet på lång sikt stöder hållbar ekonomi och livskraft, eller naturlig pluralism och hållbar mobilitet välbefinnandet och hälsan.

Ekologisk hållbarhet är en stor utmaning

Helsingfors står inför en stor utmaning när det gäller att främja hållbarhet. Vi överskrider gränserna för planetens bärkraft vid en tidigare tidpunkt varje år och takten för att minska utsläpp är inte ännu tillräckligt hård.

Vad gäller ekologisk hållbarhet, medför även såväl övergången från linjär till cirkulär ekonomi som tryggandet av naturens mångfald utmaningar. Det vore nyttigt att djupare syna de globala konsekvenserna av det som sker i Helsingfors ur perspektivet för hållbarhet och sträva efter att minska de negativa respektive öka de positiva effekterna.

Välbefinnandet och hälsan har blivit bättre

Coronakrisen har på många sätt prövat den sociala hållbarheten och ekonomin. Sämre psykiskt välbefinnande och ensamhet samt ökad arbetslöshet och bristande jämlikhet vållar särskilda bekymmer. Coronakrisen har ökat underskottet i barns och ungdomars inlärning samt försvagat det psykiska välbefinnandet hos de unga.

Välfärdsberättelsen visar att flesta Helsingforsbor ansåg att livskvaliteten och hälsan var god. Skillnader i välbefinnande samt mentalt välbefinnande framträder som utmaningar. Även övervikt och motionsvanor hos barn oroar. 

Under strategiperioden har dock främjandet av välbefinnande och hälsa tagit många utvecklande steg. Programmet för mobilitet har skapat aktionsmodeller för främjande av rörlighet, liksom även programmet Mukana för förebyggande av utslagning bland unga.

Kulturens betydelse ökar

Trots coronakrisen är det ekonomiska läget av Helsingfors tämligen bra. Helsingfors har även på många sätt kunnat satsa på utveckling, till exempel det ambitiösa programmet för digitalisering, via annorlunda innovativa aktioner och utvecklingsprojekt.

Kulturell hållbarhet har inte framträtt så värst mycket, men kommer framdeles säkert att synas mer och länkas till övriga delområden avseende hållbarhet. Redan nu har kulturens betydelse för ökat välbefinnande tagits upp som ett centralt tema. Det vore även bra att närmare skärskåda hur utvecklingen av stadskultur respektive ny demokrati förhåller sig till främjande av SDG-målen.

De tio berättelserna i denna rapport visar hur stadens sektorer och affärsverk aktivt och mångsidigt har vidtagit aktioner för främjande av SDG-målen. Helsingfors har således avsevärt kunnande och alla möjligheter att bli en toppstad för hållbara lösningar och dela detta kunnande globalt. 

Sammanfattning av indikatorer

Befolkning

Sammanfattningstabell av sociala indikatorer

Miljö

Sammanfattningstabell av ekologiska indikatorer

Ekonomi

Sammanfattningstabell av ekonomiska indikatorer