Lärande

Helsingfors vill vara världens mest effektiva stad för lärande. Staden erbjuder högklassig och attraktiv närservice inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. I det växande Helsingfors krävs ständigt aktiva åtgärder och investeringar för att alla ska kunna garanteras en öppen, jämlik och högklassig utbildning samt livslånga inlärningsmöjligheter. Temat lärande har därför en nära anknytning även till SDG 10 (minskad ojämlikhet), utöver SDG 4 (god utbildning för alla).
SDG 4: God utbildning
SDG 10: minskad ojämlighet

Hållbar utveckling i läroplanerna

Inom undervisningen siktar man att på eleven ska få det stöd som behövs på sin närskola och kan studera tillsammans med de övriga eleverna i sitt närområde. Staden erbjuder utbildningsmöjligheter för alla unga i Helsingfors samt yrkeskunskaper för arbetslivets behov.

Hela stadsområdet utnyttjas som ett rum för lärande. Daghemsgrupperna och skolklasserna gör studieresor till konst-, kultur-, arbetslivs- och upplevelseplatser. Staden erbjuder grupperna kostnadsfria resor med kollektivtrafiken. 

Hållbar utveckling har beaktats i Helsingfors stads planer för småbarnspedagogiken och läroplaner. Inom fostrans- och utbildningssektorn utvecklades en lärstig för en hållbar framtid under 2020. Därigenom kan elever i alla åldrar interagera kring teman om hållbar utveckling i daghemmets och skolans vardag samt inom studier på andra stadiet.

Lärstigen bygger på värdegrunden för ekosocial bildning och progressivt eller transformativt lärande. SDG 4 (god utbildning för alla) är ett av målen som redan nu uppfylls relativt väl i Helsingfors.

Rävfigurer vägleder till en hållbar livsstil

Lärstigen börjar inom småbarnspedagogiken, där man bekantar sig med en hållbar livsstil med hjälp av en rävfamilj. I RÄV-modellen kombineras klimat- och miljöfostran, framtidens läskunnighet och nyskapande lärande. Till exempel finns här Utflykts-räven, som hjälper till att stärka naturrelationen, Konstnärs-räven, med vilken man kan skapa olika framtider och Uppfinnar-räven, som vägleder i att undersöka cirkulär ekonomi.

Modellen utvecklades tillsammans med barnen, eftersom ökat deltagande och ökat inflytande är den centrala utgångspunkten med elever i alla åldrar. RÄV-modellen finns även i en anpassad version för årskurs 1–6.

Lärstigen för en hållbar framtid fortsätter i årskurs 7–9, där hållbar utveckling studeras både i ämnesundervisningen och ämnesövergripande. Som stöd för fenomenbaserat lärande har man utvecklat modellen KIERRE – Kiertotaloudesta tulevaisuustaitoja (Framtidsfärdigheter från cirkulär ekonomi), som kombinerar medvetenhet om naturresurser, klimatförståelse, designfostran och nyskapande lärande. 

Lärstigen fortsätter i både gymnasiet och yrkesutbildningen. I samarbete med gymnasieskolornas personal och elever utvecklades ett ämnesövergripande studieavsnitt med namnet Kolneutralt Helsingfors. Namnet på studieavsnittet kommer från åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035. Studieavsnittet blir från och med augusti 2021 obligatoriskt för alla som läser första året på gymnasiet. Vid yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto har man startat programmet ”Kestävän tulevaisuuden ammattilaiset” (Yrkesverksamma i en hållbar framtid), där man undersöker hur hållbar utveckling kan stärkas i alla utbildningsprogram. Yrkesinstitutet erbjuder utbildning inom 50 olika yrken.

Till exempel kan de som tar examen inom restaurangbranschen påverka tusentals människors koldioxid- och vattenavtryck genom planeringen av matsedlarna och arbetare inom byggbranschen kan främja hållbara och energieffektiva lösningar. 

Helsingfors lär sig – insiktsfullt lärande i Helsingfors

Helsingfors vill vara världens mest effektiva stad för lärande. Välkommen att bekanta dig med lärande och pedagogisk utveckling vid Helsingfors fostran och utbildning!

Läs mer

Läskultur och framtidens arbetslivskompetens

I alla enheter inom fostrans- och utbildningssektorn finns en utsedd ekostödsperson, som utöver sitt eget arbete främjar hållbara verksamhetssätt med tanke på miljön och ökar miljömedvetenheten.  

Hållbar utveckling främjas förutom i undervisningen även i daghemmens, skolornas och läroanstalternas övriga verksamhet. Från och med 1.8.2020 har man minskat antalet maträtter som innehåller rött kött på skolornas matsedlar, under läsåret genomfördes ett försök med havremjölk och en omfattande återvinningsutredning gjordes i både skolornas och daghemmens lokaler. I planeringen och byggandet av nya daghems- och skolbyggnader beaktas alltid miljökriterierna.

Hållbar utveckling främjades även med många olika projekt. Projektet Läslust stärkte läskulturen, Tunnetyö 2.0 gav stöd till studerande för det framtida arbetslivet och i Mukana främjades barns och ungas delaktighet och välbefinnande.

Stadens erbjuder förutom grundläggande utbildning och utbildning på andra stadiet även mångsidiga utbildningsmöjligheter för alla åldrar, till exempel via medborgarinstitut och bibliotek. Staden ordar dessutom verksamhet inom miljöfostran.

Kurserna som ordnas av huvudstadens naturcentrum och -skolor riktar sig till lärare, dagvårdspersonal pedagoger i huvudstadsregionen och kommuninvånare. Stora Räntan vid Brunnsparken erbjuder en fantastisk miljö till stöd för pedagoger kring utbildningen om naturen och Östersjön.

Framgångar

  • Deltagargraden i småbarnspedagogiken ökade med tre procent 2017–2020.
  • Antalet förstaklassare som valde sin närskola ökade med sex procent 2017–2020.
  • Det särskilda stödet till elever har ökat i närskolorna under strategiperioden.
  • Lärstigen för en hållbar framtid har utvecklats och inletts.
  • Den allmänna nöjdheten med kundupplevelsen var 5,6 (skalan 1–7).

Utvecklingsobjekt

  • Antalet elever som avbröt en yrkesutbildning inom yrkesutbildning organiserad av staden själv ökade med fyra procent från 2019 till 2020. Detta kräver systematiska och långvariga satsningar och nära samarbete med olika aktörer.
  • Coronapandemin har ökat inlärningsunderskottet och lett till att barn och unga mår sämre.
  • Mental ohälsa hos unga har ökat och socialt illabefinnande märks till exempel i ökningen av antalet elever som söker studerandevård.
  • RÄV- och KIERRE-modellerna måste bli en fast del av daghemmens och skolornas verksamhet.