I alla stadens skolor utövas hobbyer efter skoldagen

En fin början! I alla Helsingfors stads skolor kan man utöva hobbyer på eftermiddagar, och i valet av hobbyer har man lyssnat på elevernas önskemål.

Man har önskat ge varje barn och ungdom i Helsingfors möjlighet till en angenäm hobby där man kan vara verksam på ett tryggt sätt tillsammans med kamrater i samma ålder. Så här kan stadens mål summeras, där möjligheterna för barn och unga att utöva hobbyer förbättras och kännedomen om fritidsaktiviteterna i det egna området utökas. Målet är så viktigt för staden att det har skrivits in som ett bindande budgetmål för 2021, om vilket det rapporteras regelbundet till stadsfullmäktige.

I hobbyer efter skoltid kan elever i årskurs 3–9 delta, för ettor och tvåor finns separat eftermiddagsverksamhet.

– Det är fint att det utöver stadens 102 grundskolor finns ytterligare hobbyplatser, eftersom vissa grundskolor verkar i flera byggnader. I alla dessa kan man nu utöva hobbyer enligt principen med låg tröskel.

Informationen ges av projektchef Irma Sippola, som leder Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i Helsingfors.

Hobbyverksamheten koordineras förutom av henne också av tre projektkoordinatorer som bland annat konstruerar hobbyschemat och håller kontakt med skolornas kontaktpersoner.

I undervisnings- och kulturministeriets projekt är huvudmålet att öka barns och ungas välbefinnande.

Områdeschefen för stadens grundläggande utbildning, Kimmo Mustonen, säger att starten med modellen har lyckats fint. Responsen har varit positiv, även om man kom ordentligt igång med hobbyverksamheten först på hösten på grund av coronapandemin.

Däremot inleddes hobbyverksamheten i lågstadierna redan på våren, högstadieskolorna kom med på hösten.

– Av rektorerna har det kommit besked om hur likasinnade elever har hittat varandra inom hobbyerna och nya vänskapsrelationer har uppkommit. En sådan verksamhet har en stor och långtgående betydelse. Den erbjuder övergripande välbefinnande för barn och familjer, berättar Mustonen.

Nästa steg är att även få med avtals- och privatskolorna som verkar inom stadens område. Sammanlagt 29 skolor ansluter sig till hobbymodellen efter årsskiftet.

Parkour, kodning och matlagning

Vilka typer av hobbyer utövar då grundskoleeleverna på eftermiddagarna? Sippola berättar att skolorna erbjuds hobbyer som kan vara kulturella, idrottsliga och digitala eller andra hobbyer, såsom matlagning och djurhobbyer.

Av 600 veckotimmar utgör kulturen 279 timmar och idrott 113 timmar. Resten omfattar exempelvis kodning och spelplanering.

Till exempel i Kontula lågstadium består eftermiddagshobbyerna bland annat av film och animation, parkour och djur.

I Puistopolku grundskola bekantar man sig exempelvis med spelning i band och skaffar sig muskelkondition och styrka.

I grundskolorna kockar och kodar man, utövar bildkonst, spelar basket och fotboll, fotograferar samt blir bekant med en cirkus.

Arbetsmöjligheter för otaliga aktörer

Hobbyverksamheten finansieras med offentliga medel och arrangörerna har konkurrensutsatts. Som deltagare önskade staden föreningar, organisationer och företag – allt från små enpersonsfirmor till större företag.

En ny omgång pågår som bäst och man önskar återigen nya aktörer med sitt eget kunnande, så att barnen och ungdomarna kan erbjudas fler och allt mångsidigare hobbyer.

– Avsikten är att i fortsättningen ordna upphandlingarna läsårsvis. Det är verkligen fint att vi samtidigt kan erbjuda arbete åt aktörer inom olika branscher, nämner Sippola.

Avsikten är att göra upphandlingarna för hobbyverksamheten så smidiga som möjligt, men offentliga upphandlingar har sin egen byråkrati, som man inte helt kommer ifrån.

Mustonen berättar att verksamheten i skolorna har intresserat branschens aktörer i hög grad. Arbete finns, till och med så mycket att det exempelvis höll på att bli slut på aktörer som ordnar matlagning. Matlagning önskades för så många skolors eftermiddagar.

I nuläget finns det över 60 olika aktörer.

De som genomför hobbyverksamheten har fått mycket ros. De är belåtna över att det nu byggs en bestående modell. Det kommer med andra ord även att finnas arbetsmöjligheter i framtiden.

– Det har även kommit positiv respons om möjligheten att få genomföra nya sätt att agera som stadens avtalsleverantör, berättar Sippola.

Det är ett helt separat arbete att arrangera cirka 600 hobbytimmar per vecka. Lärare och annan personal i skolan kan fokusera på sitt eget arbete, eftersom hobbyerna koordineras inom stadens kultur- och fritidssektor. Via den går också finansieringen av hobbyverksamheten.

– Skolorna har sina egna kontaktpersoner, och skolorna upplåter även sina lokaler för hobbyverksamheten. Kommunikationen till föräldrarna går som Wilma-meddelanden, men i övrigt är avsikten att hobbyverksamheten inte ska medföra merarbete för skolorna, berättar Sippola.

Högklassiga hobbyer

En viktig princip är att hobbyerna är högklassiga. Ett viktigt mål har även varit att få med grundskolelever som inte har någon hobby alls. Detta betyder dock inte att inte barn och unga som aktivt utövar hobbyer kan delta.

Föräldrar har varit positiva till att den nya hobbyverksamheten inte kräver att barnen ska skjutsas.

Under hobbyverksamheten blir man lätt bekant med nya människor. Nya bekantskaper är särskilt betydelsefulla om vänner inte har hittats i den egna klassen. För en del kan språkkunskaperna i finska bli starkare.

En angenäm hobby kan ha en stor inverkan på förstärkandet av identiteten, utökandet av färdigheterna och framgångsupplevelser.

– Att utöva en hobby är ett mycket starkt förebyggande arbete och alltid billigare än det korrigerande arbetet, säger Sippola.

De redan erhållna erfarenheterna, åtminstone på basis av responsen, berättar att alla vinner på att inleda en hobby.

I undersökningar har man märkt att Helsingforsbarn som har en hobby varje vecka upplever ensamhet, skolstress, sömnsvårigheter, humörsvängningar och mobbning mer sällan än andra.

Sippola berättar att det allra finaste är att få positiv respons av barn och unga. Responsen av dem har bland annat gällt att hobbyerna är gratis. Samtidigt har man påpekat att alla familjer inte har råd med extra betalningar.

I en positiv respons säger en högstadieelev att det har varit det kanske bästa beslutet i livet hittills att gå med i bildkonsthobbyn i skolan.

Text: Kirsi Riipinen
Bild: Antero Aaltonen / Leonatan Oy

  • Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är ett projekt med bidrag från undervisnings- och kulturministeriet, och därtill finansierar staden verksamheten.
  • Helsingfors stad har förbundit sig att bygga en permanent verksamhetsmodell av den avgiftsfria hobbyverksamheten efter skoldagen.
  • Stadens mål är att förbättra möjligheterna till hobbyverksamhet för barn och unga samt att öka kännedomen om fritidsaktiviteterna i det egna området.
  • Målets framskridande följs upp med mätare i stadens strategi, som har THL:s skolhälsoenkät som informationskälla.