Hållbar infrastruktur

Den hållbara infrastrukturen är grunden för staden, och till denna anknyter särskilt SDG-målen 11 (hållbara städer och samhällen) och 9 (hållbar industri, innovationer och infrastruktur). Enligt dessa mål bör Helsingfors fortfarande satsa särskilt på miljöhälsa, klimatvänlig och anpassningsbar planering samt på främjande av ren teknik och naturbaserade lösningar. I Helsingfors är infrastrukturen fungerande och god utveckling sker hela tiden inom byggandet och trafikplaneringen.
SDG 11: hållbara städer och samhällen
SDG 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Helsingfors växer till en tät stad

Generalplanen är en långsiktig plan för markanvändningen som används för att styra utvecklingen av stadens samhällsstruktur. Den påverkar hur Helsingfors ser ut om några decennier. För Helsingfors upprättas en generalplan ungefär vart tionde år och den styr detaljplaneringen.

Generalplanen 2016 gör det möjligt för Helsingfors att växa till en tät stad vars flera centrum förenas av spårtrafiken: metro, tåg och snabbspårvägar. Byggandet har särskilt riktats mot järnvägsknutpunkter och viktiga stationers omgivningar. Till exempel Malm, Östra centrum, Gårdsbacka, Hertonäs, Gamlas och Malmgård kan växa till nya centrum med mångsidiga boendemöjligheter, tjänster och arbetsplatser.

Helsingfors enligt generalplanen är fortfarande en grön stad med stadsskogar och kulturmiljöer som sina styrkor. Nya viktiga rekreations- och fritidsområden planeras på öar som frigörs från försvarsmakten.

I trafikplaneringen har Helsingfors satsat på hållbarhet bland annat genom att satsa på kollektivtrafiken, speciellt på utvecklingen av spårtrafiken samt på cyklingen. Främjandet av cykeltrafiken som färdsätt förbättrar och utvecklar i omfattande grad trivsel, livskraft och trafiksystemets funktion i staden.

Tillgänglighet och ett tillgängligt Helsingfors

Helsingfors stads riktlinjer för tillgänglighet fungerar som enhetliga allmänna riktlinjer för hela staden och alla förvaltningar i tillgänglighetsarbetet. Riktlinjerna för tillgänglighet är indelade i fem prioriterade områden: planläggning och trafikplanering, byggnader, allmänna områden, boendemiljö och tjänster.

Riktlinjerna för tillgänglighet gäller alla förvaltningar till vars verksamhet helheten i fråga hör. Utvecklingen av tillgängligheten i offentliga områden och byggnader i Helsingfors går i rätt riktning, men framåtskridandet har varit betydligt långsammare än man ursprungligen trodde.

Bland framgångar i fråga om tillgängligheten kan nämnas handikapprådets hyllning till den tillgängliga spången till Fårholmen samt det nationella tillgänglighetspriset för gatuarbetena på Tavastvägen som tilldelades av Synskadade i Helsingfors och Nyland.

För att främja tillgängligheten har olika handböcker utarbetats bland annat för skolor, daghem, och simhallar och kvalitetskraven på social- och hälsovårdslokaler har uppdaterats med särskilda krav på tillgängligheten.

Helsingfors för alla

En tillgänglig och säker miljö främjar invånarnas välfärd och hela samhällets funktion. Arbetet med att göra Helsingfors tillgängligt syftar till att göra det så lätt som möjligt för alla grupper att röra sig och leva i Helsingfors, oberoende av ålder och kondition.

Läs mer

Höghusboendets hållbarhet utvecklas

Utöver energisystemen i olika områden hör planläggningen, villkoren för tomtöverlåtelser och markanvändningsavtalen till stadens centrala medel för att styra planeringen av en kolneutral stad. Stadens villkor för tomtreserveringar skärptes år 2019 till Finlands striktaste. Energieffektivitetsnivån A2018 blev obligatorisk i kvalitets- och pristävlingar och kolneutralitet är en positiv faktor även vid reservering av andra tomter.

I december 2019 anslöt sig Helsingfors till samarbetsnätverket World Green Building Councils förbindelse om koldioxidfria byggnader. Staden har förbundit sig till att energiförbrukningen i alla fastigheter som förvaltas av staden själv ska vara kolneutral senast 2030 och att staden ska utveckla sin styrning av byggandet mot kolneutrala byggnader fram till 2030.

Till projektet Kehittyvä kerrostalo (Höghus i utveckling) godkändes 2019 sex nya projekt som alla har utvecklingstemat hållbart byggande. Åggelby får tre objekt i samma kvarter: Kestävä kerrostalo (Hållbart höghus), Elävä talo (Levande hus och Tulevaisuuden puukerrostalo (Framtidens höghus i trä).

Byggherrar i Helsingfors har redan i flera år uppmuntrats till energieffektivt byggande genom en möjlighet till en 30-procentig rabatt på bygglovsavgiften för bostadsbyggnadsprojekt där objektet planeras till lågenerginivå. 2019 gavs också riktlinjer om att tillståndsavgiften för mindre jordvärmesystem på under 300 meter skulle slopas.

Miljöhälsa – god vattenkvalitet, största utmaningar i luftkvalitet

I Helsingfors ligger miljöns sundhet globalt sett på en god nivå. Dricksvattnets och även badvattnets kvalitet är god med undantag för tidvis uppträdande blåalger. Också hälsoriskerna som förknippas med avfall och kemikalier är små.

Luftkvalitet och buller orsakar störst skada på hälsan. I synnerhet inomhusluften är utsatt för många utmaningar, även i stadens servicebyggnader. Problem med inomhusluften orsakas bland annat av eftersatt underhåll och riskstrukturer i gamla byggnader. Helsingfors har utarbetat ett tioårigt inomhusluftprogram för att främja lösningen av inomhusluftproblem.

Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats under de senaste årtiondena och är ganska bra internationellt sett. Det hälsobaserade årsgränsvärdet för kvävedioxid i EU:s luftkvalitetsdirektiv överskrids dock fortfarande eller riskerar att överskridas på vissa ställen i gatukanjoner i centrum.

Orsaken är trafikens avgasutsläpp, dieselfordon i synnerhet. Även inandningsbara partiklar, det vill säga damm, försämrar luftkvaliteten särskilt på våren och i närheten av stora byggarbetsplatser.

Bullerproblem från vägtrafik

Även när det gäller gatudamm finns det fortfarande en risk för att gränsvärdet överskrids. I täta småhusområden orsakas försämringen av luftkvaliteten av vedeldning i spisar och bastuugnar. I huvudstadsregionen är utsläppen av små partiklar från eldstäder till och med större än utsläppen från trafiken. Dessutom värmer soten i röken från vedeldning klimatet. Stadens luftvårdsplan syftar till att minska hälsovådliga utsläpp.

Omgivningsbuller är en betydande faktor som försämrar kvaliteten och trivseln på livsmiljön i Helsingfors. Även kraftigt och kontinuerligt buller orsakar hälsorisker. Den största bullerstörningen orsakas av vägtrafiken. 37 procent av Helsingfors invånare bor i områden där den bullernivån som vägtrafiken orsakar vid dagtid överstiger riktvärdet 55 dB. Buller orsakas också lokalt av till exempel byggnads- och renoveringsarbeten, offentliga evenemang och restauranger. Helsingfors stads bullerbekämpningsarbete styrs av handlingsplanen för bullerbekämpning 2018–2022. Bullret förebyggs genom planering av markanvändning och trafik.

Framgångar

  • Trafiksystemets säkerhet, 2019 noll dödsfall i trafiken i Helsingfors 
  • Energieffektiviteten vid nybyggen har klart förbättrats
  • Beaktandet av tillgängligheten i planeringen har förbättrats och Helsingfors har belönats för detta

Utvecklingsobjekt

  • Buller, luftföroreningar och damm försvagar trivseln och hotar hälsan
  • Problem med inomhusluft i stadens servicebyggnader
  • Förbättring av energieffektiviteten hos det befintliga byggnadsbeståndet