Ansvarsfull upphandling och cirkulär ekonomi

Genom ansvarsfulla upphandlingar minskas negativa miljöeffekter och främjas positiva effekter. Staden kan också bidra till att skapa en ansvarsfull marknad genom att visa vägen för utveckling och införande av nya energi- och materialeffektiva lösningar som främjar cirkulär ekonomi och bevarande av den biologiska mångfalden.
SDG 12: Hållbar konsumtion och produktion
SDG 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt
SDG 9: Hållbar industri, innovationer och infrastruktur

Genom upphandlingar kan man främja hållbarheten i stor utsträckning

Volymen av Helsingfors stads upphandlingar uppgår årligen till omkring fyra miljarder euro, vilket gör staden till Finlands största aktör inom offentlig upphandling. Helsingfors har förbundit sig att främja miljöansvaret samt det sociala och ekonomiska ansvaret i sina upphandlingar, och i Helsingfors finns ett omfattande nätverk för ansvarsfull upphandling.

I enlighet med stadens miljöpolitik bör miljökonsekvenserna utredas vid alla upphandlingar som överstiger det nationella tröskelvärdet. Främjandet av ansvarsfull upphandling genomförs särskilt genom stadens upphandlingsstrategi, som godkändes av stadsstyrelsen i december 2020.

I den nya upphandlingsstrategin betonar Helsingfors ansvaret och effektiviteten vid upphandlingar. Strategins tre huvudteman är fungerande marknader och främjande av innovationer, effektivitet och ansvarsfullhet samt ledning av upphandlingar och upphandlingsfärdigheter.

Även om det finns stort engagemang på den övre nivån för att främja ansvarsfull upphandling, krävs fortsatt arbete för att sprida målen. Utmaningen har varit att systematiskt koppla ansvarskriterierna till upphandlingsprocesser, vilket skulle kräva bättre ledning av upphandlingar, utbildning och ökad medvetenhet.

Dessutom bör övervakning och konsekvensbedömning utvecklas. För att underlätta förberedelserna för upphandlingar inrättades 2020 stadens gemensamma kriteriebank, dit man samlar framgångsrika exempel på ansvarskriterier som använts vid upphandlingar.

Helsingfors satsar på upphandlingar med låga kolutsläpp

Framför allt finns det fortfarande utvecklingsbehov i beaktandet av det globala ansvaret och de mänskliga rättigheterna samt främjandet av cirkulär ekonomi och naturbaserade lösningar. I beaktandet av miljö- och klimatperspektiven har man blivit bättre och detsamma gäller sysselsättning genom upphandlingar.

Helsingfors har gått in för att beakta klimatpåverkan vid stadens olika upphandlingar med hjälp av det sexåriga projektet Canemure. Genom att beräkna koldioxidavtrycket vill man bättre beakta upphandlingarnas klimatpåverkan. I projektet har åtgärder för att minska utsläpp omsatts i praktiken och upphandlingar inom bland annat hus- och infrastrukturbyggande samt mat, textil och ICT har utvecklats.

2020 undertecknade Helsingfors också Green deal-avtalen för utsläppsfria byggarbetsplatser och för minskning av skadliga ämnen i daghemmens upphandlingar. Green deal är ett frivilligt avtal mellan staten och den offentliga sektorn eller näringslivet för att minska utsläpp och skadliga ämnen.

Cirkulär ekonomi går långsamt framåt

I Helsingfors har man insett betydelsen av cirkulär ekonomi och delningsekonomi för att lösa stora hållbarhetsutmaningar. Nya modeller för delningsekonomin som skapas av stadsbor och företag skapar mångfald i staden både kollektivt och ekonomiskt.

Staden har utarbetat en vägkarta för cirkulär ekonomi och delningsekonomi, vars tidsspann och mål sträcker sig enligt åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 till 2035. Arbetet har bara börjat i Helsingfors och genomförandet av vägkartan kräver ytterligare resurser för att bland annat sprida och följa upp åtgärder, utbilda personalen, göra utredningar och genomföra olika pilotprojekt.

Hittills har den cirkulära ekonomins volym inte ökat särskilt mycket men dess betydelse förväntas öka i framtiden. Den cirkulära ekonomin har hittills kunnat främjas främst inom infrastrukturbyggandet genom utnyttjande av återvunnet material och jordmassor, vilket också har lett till betydande besparingar i utsläpp och kostnader.

Den cirkulära ekonomin främjas också genom stadens nya rivningsanvisningar, och samtidigt har man kartlagt kapaciteten hos stadens egna återvinningsaktörer och möjligheterna att använda dessa. Även återvinning av möbler och systemet Tavarat kiertoon (Saker i omlopp) har utvecklats, men ytterligare arbete krävs. Som stöd för de fenomenbaserat lärande har man utvecklat modellen KIERRE – Kiertotaloudesta tulevaisuustaitoja (Framtidsfärdigheter från cirkulär ekonomi) som kombinerar medvetenhet om naturresurser, klimatförståelse, designfostran och nyskapande lärande.

Framgångar

  • Den nya upphandlingsstrategin betonar starkt ansvarsfullhet.
  • Anvisningar och samarbete har utvecklats för att främja ansvarsfull upphandling. Projektet Canemure har bidragit till utvecklingen av kolsnål upphandling.
  • För att främja cirkulär ekonomi har man gjort upp en vägkarta för cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Den cirkulära ekonomin har främjats på många håll, till exempel genom rivningsanvisningar, skolornas undervisning i cirkulär ekonomi enligt konceptet Kierre och klustret för cirkulär ekonomi.

Utvecklingsobjekt

  • Den cirkulära ekonomin och hållbara upphandlingen har inte ännu kunnat främjas tillräckligt och många mål går alltför långsamt framåt.

Länkar till relevanta program, rapporter och webbplatser